I en artikel i Svenska Dagbladet (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinnor-tar-allt-farre-poang_5235213.svd) så konstateras att resultaten på högskoleutbildningarna försämrats - för studerande på distans i allmänhet och kvinnor som distansstuderar i synnerhet.
Är det så?
I artikeln och i Högskoleverkets pressrelease kan man få intrycket av att de distansstuderande inte klarar av att vara "disciplinerade" nog för att kunna klara av studierna. Självklart är ett distansstuderande ett beting, vilket innebär att du själv är ansvarig att följa studieplanen. Men frågan är om distansutbildningen är upplagd enligt ett mönster som är optimerat för distansstudier.
I en gammal studie av Leidner och Järvenpää tittade de närmare på den då aktuella förändringen med datorstöd i undervisningen. Forskarna kom fram till att datorstödet användes till att utföra traditionell klassrumsundervisning (dvs färdigpaketerad undervisningsbitar för transmission) och kom fram till att det enda datorstödet åstadkommit var att dålig pedagogik kunde utföras snabbare. Hrastinski har i en avhandling studerat fenomenet och har i en populävetenskaplig sammanfattning förklarat en del av fenomenet. I en intervju med Elza Dunkels som refereras i boken (s.43) så konstaterar Dunkels att miljön för nätbaserat lärande inneburit att skolan flyttat ut på nätet, inte lärandet.
Eftersom lärosätenas intäkter är beroende av antalet examinerade studerande finns en uppenbar risk att budgeten klaras genom att sänka kraven. Inget lärosäte skulle erkänna detta, det vore ett brott mot Högskoleverkets regler att sänka kraven, men lärosätet får sina anslag tilldelade efter antalet poäng som de studerande klarar. Här finns en risk och jag tror att de senaste årens utveckling med alltfler högskolor och universitet i landet medför en sänkt kvalitet i utbildningsmaterialet, lärarna och de studerande - helt enkelt för att spridningen tunnar ut materialet.
Ref:
Kvinnor tar allt färre poäng. (2010). [Elektronisk] Svenska Dagbladet, 2 september. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinnor-tar-allt-farre-poang_5235213.svd [2010-07-21]
Leidner, D. och Järvenpää, S. (1995). The Use of Information Technology to Enhance Management School Education: A Theoretical View. MIS Quarterly, Vol. 19, No. 3, September, 1995), sid. 265-291.
Hrastinski, S (2009). Nätbaserad utbildning – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Jag tror att att en anledning till varför många studeranden inte tar sina poäng kan vara att allt fler sett möjligheten att "nöjesläsa". Man kan i dag enkelt söka kurser som man inte måste gå och klara och man kan testa lite här och där och bara äta de godaste karamellerna i kursen. Kurspoängen är inte viktiga för den studenten, utan inspirationen och kunskaperna. För samhället kan dessa elever också vara bra (de fortbildar ju sig frivilligt), men de kan vara kostsamma för institutionerna!
SvaraRaderaJa, det var en vinkel som jag inte tänkt på. Och inte Högskoleverket heller, för den delen. Och inga av de tidningar som valt att referera till undersökningen....
SvaraRaderaJag tror du har rätt Charlotta. Även i LC100N har vi en hel del deltagare som inte bryr sig om poängen. De läser kursen för att de vill öka sin digitala kompetens och då kanske inte projektrapporten eller inlämningsuppgifterna alltid är så viktiga. Vad dessa studenter vill ha tillgång till är kursmaterialet, övningarna och möjligheten att få ta del av och diskutera sina erfarenheter med andra kursdeltagare och med oss lärare.Det tror vi också har ett värde, inte minst för att öka användningen av IKT i skolan. Men ,det är klart att för KTh är det en förlust, att vi lägger tid på att handleda dem som inte tar poäng.
SvaraRadera/Margareta